Det är en skitdag. Det här kommer inte alls bli bra. Mamma är asarg för att jag inte är hemma och pluggar matte. Men jag kan inte vara hemma och plugga matte. Vad tjänar det till när jag ändå inte förstår någonting? Nej, jag skämtar inte. Jag förstår verkligen ingenting.

Dessutom håller jag på att somna för att jag inte förstår. Och för att det är så svinigt tråkigt. Jag svär, om jag klarar matte nationella, så kommer jag aldrig öppna en mattebok igen. Jag har alltid hatat matte. Aldrig varit särskilt bra på det heller.

Jag får lite hjälp av min älskling. Men hur ska det hjälpa mig när jag åker till Irland på onsdag, och inte är hemma förrän på måndag nästa vecka, och nationella är på tisdag nästa vecka.

Ok, glöm det jag sa om att jag får hjälp av min älskling. Jag förstår ändå ingenting. Han tror att det är så lätt att förstår matte, och har så svårt att ta in att jag inte förstår något överhuvudtaget. Jag förstår verkligen inte matte överhuvudtaget. Inte för fem öre.

Och nu så tror han att han kan förklara via sms så att jag ska förstå det jag inte förstår. Hurra för at IQn ligger på extremt hög nivå idag. Ovanpå det så är mamma förbannad för att jag går på derbyt idag och inte sitter hemma och pluggar matte.

Ja, jag vet att jag upprepar mig.

Men vad är poängen med att jag sitter hemma och pluggar något som jag inte förstår. Jag fattar inte hur jag ska räkna ut massa saker. Och det roliga är, att även via sms, så hör jag hur min pojkvän suckar åt mig, föratt jag inte förstår.

Men det är inte mitt fel. Jag kan inte hjälpa att jag inte förstår. Jag kan inte göra något åt att min hjärna inte är mottaglig för matematik. Men jag känner mig så jävla dum när folk suckar åt mig också så fort jag inte förstår. Jag blir inte bättre av att folk tycker att jag är dum för att jag inte kan.

Nej. Nu ska jag sitta här och hata matte, och alla som har lätt för det.

---

Dagens låt:
Edward Maya feat. Vika Jigulina - Stereo Love